Knowledge - 02 - 01¶
The Shloka¶
———
सञ्जय उवाच।
तं तथा कृपयाविष्टमश्रुपूर्णाकुलेक्षणम् ।
विषीदन्तमिदं वाक्यमुवाच मधुसूदनः ॥
———
sañjaya uvāca ।
taṁ tathā kṛpayāviṣṭamaśru-pūrṇākulekṣaṇam ।
viṣīdantam idaṁ vākyam uvāca madhusūdanaḥ ॥
———
Meaning / Summary¶
हा श्लोक भगवतगीतेतील एक महत्त्वाचा भाग आहे, कारण यात अर्जुनाच्या मानसिक स्थितीचे वर्णन आहे आणि यानंतर भगवान कृष्ण त्याला उपदेश करतात, ज्यामुळे त्याला त्याचे कर्तव्य समजते.
संजय म्हणाला: अर्जुनाला अशा प्रकारे (मोह आणि शोकाने) व्याकूळ झालेला, अश्रूंनी भरलेल्या आणि व्याकूळ झालेल्या डोळ्यांनी युक्त असलेला पाहून मधुसूदन (भगवान श्रीकृष्ण) बोलले.
संजय धृतराष्ट्राला अर्जुनाची शोकाकुल अवस्था आणि त्यानंतर कृष्णाने त्याला दिलेला उपदेश याबद्दल सांगत आहे.
संजय धृतराष्ट्राला युद्धाच्या मैदानावर घडलेली घटना सांगत आहे. तो म्हणतो, ‘हे राजा धृतराष्ट्रा, अर्जुनाची स्थिती अत्यंत दयनीय झाली होती. तो मोह आणि शोकाने पूर्णपणे व्याकूळ झाला होता. त्याचे डोळे अश्रूंनी भरले होते आणि तो दुःखाने अत्यंत व्याकूळ दिसत होता. अर्जुनाची अशी अवस्था पाहून मधुसूदन म्हणजे भगवान श्रीकृष्ण त्याला उपदेश करण्यास सुरुवात करतात.’ येथे ‘मधुसूदन’ हे नाव भगवान श्रीकृष्णासाठी वापरले आहे, कारण त्यांनी ‘मधु’ नावाच्या राक्षसाचा वध केला होता.
This shloka is an important part of the Bhagavad Gita because it describes Arjuna’s mental state, which prompts Lord Krishna to give him advice, leading him to understand his duty.
Sanjaya said: Seeing Arjuna thus overcome with compassion, his eyes filled with tears and agitated, Madhusudana (Krishna) spoke the following words.
Sanjaya is telling Dhritarashtra about Arjuna’s sorrowful state and Krishna’s subsequent advice to him.
Sanjaya is narrating to Dhritarashtra the events that transpired on the battlefield. He says, ‘O King Dhritarashtra, Arjuna was in a pitiable state. He was completely overwhelmed by delusion and sorrow. His eyes were filled with tears, and he appeared deeply distressed. Observing Arjuna’s condition, Madhusudana, that is Lord Krishna, began to advise him.’ Here, ‘Madhusudana’ is used to refer to Lord Krishna because he killed the demon ‘Madhu’.
Sentence - 1¶
———
सञ्जय उवाच।
———
Meaning¶
संजय म्हणाला.
Sanjaya said.
Meaning of Words¶
सञ्जय | sañjaya | ||
संजय - धृतराष्ट्राचा सारथी, ज्याला व्यासांनी दिव्य दृष्टी दिली होती, ज्यामुळे तो युद्धाचे थेट वर्णन धृतराष्ट्राला सांगू शकला. | Sanjaya - The narrator of the Bhagavad Gita, blessed with divine vision by Vyasa to witness and report the events of the Kurukshetra war to Dhritarashtra. | ||
उवाच | uvāca | ||
म्हणाला - बोलला, सांगितले. | said - Spoke, uttered. |
Sentence - 2¶
———
तं तथा कृपयाविष्टमश्रुपूर्णाकुलेक्षणम् ।
———
Meaning¶
त्याला (अर्जुनाला) त्या स्थितीत दयेने व्याप्त, अश्रूंनी भरलेल्या आणि व्याकूळ डोळ्यांनी युक्त (पाहून).
Seeing him (Arjuna) in that condition, overwhelmed with compassion, his eyes full of tears and agitated.
Meaning of Words¶
तं | tam | ||
त्याला - अर्जुनाला. | him - Referring to Arjuna. | ||
तथा | tathā | त्या स्थितीत | thus |
कृपयाविष्टम् | kṛpayāviṣṭam | ||
दयेने व्याप्त - करुणेने भरलेला, अत्यंत दयाळू. | overwhelmed with compassion - Filled with kindness and sympathy. | ||
अश्रुपूर्ण | aśru-pūrṇa | ||
अश्रूंनी भरलेले - डोळ्यातून पाणी येत असलेले. | full of tears - Eyes filled with tears. | ||
आकुल | ākula | ||
व्याकूळ - अस्वस्थ, गोंधळलेला. | agitated - Distressed, disturbed. | ||
ईक्षणम् | īkṣaṇam | ||
डोळे - नेत्र. | eyes - Organs of sight. | ||
Sentence - 3¶
———
विषीदन्तमिदं वाक्यमुवाच मधुसूदनः ॥
———
Meaning¶
दुःखी झालेल्या त्याला हे वाक्य मधुसूदनाने (कृष्णाने) म्हटले.
To him who was grieving, Madhusudana (Krishna) spoke these words.
Meaning of Words¶
विषीदन्तम् | viṣīdantam | ||
दुःखी झालेल्या - शोक करत असलेल्या. | grieving - Lamenting, sorrowing. | ||
इदं | idam | ||
हे - हे खालील. | these - The following. | ||
वाक्यम् | vākyam | ||
वाक्य - बोलणे, शब्द. | words - Speech, utterance. | ||
मधुसूदनः | madhusūdanaḥ | ||
मधुसूदन - मधु नावाच्या राक्षसाचा वध करणारा, भगवान कृष्ण. | Madhusudana - The slayer of the demon Madhu, Lord Krishna. |